Anorak till lillasystern, sydd mest för att jag blev så sugen. Fast bra också, då nån form av vår/sommarjacka saknats. Som vanligt alldeles för stor, men vad gör väl det. Ungen älskar jackan, mest för fickorna tror jag. Hela händerna får plats plus ett gäng kottar i botten, ungefär det man önskar av en jacka när man är två år.
Mönster från Meedom, loppat påslakan av lite grövre sort, fickor och foder i luvan av ett ruskigt fint tyg som jag tror att jag fått från Maja? Resten av jackan fick foder av ett annat blått men inte lika lyxigt påslakan.
Fridens liljor
/Sofia
Jättefin! Jag håller med om att fickorna liksom är grädden på moset. :) Och så är hon ju så fin hela ungen så man tror att man drömmer! :)
SvaraRaderaJättefin! Jag håller med om att fickorna liksom är grädden på moset. :) Och så är hon ju så fin hela ungen så man tror att man drömmer! :)
SvaraRaderaFickorna är verkligen härliga! Och man vet ju aldrig när en kotte eller två kan behövas...
SvaraRaderaJa, det är ju "mitt" tyg! Tjoho! Vad skojigt :-)
SvaraRaderaDen är såå fin på din lilla tjej, den fina jackan!
Superfin! Fickor verkar vara it-grejen när man är två, dessa är särdeles fina!
SvaraRaderaÅh, vad fin!
SvaraRaderaFickor fulla med sten, solhatt med sten, väska med sten, kottar och pinnar under vagnen...